Tiden stannar upp en stund och jag får lyssna på Sufjan Stevens.

Klockan är mycket men det hindrar inte mig för detta är den enda tiden på dagen
jag får ägna mig åt det jag själv tycker är trevligt känns det som.
Resten av tiden på dagarna bara försvinner och om jag då stannar uppe en timme
längre så får jag ägna mig åt dem sakerna jag vill göra under den timmen.
För det är jag värd!